Hejdå - kan nog vara ett av dom värsta orden som finns.
Precis sagt hejdå till min älskade värdfamilj, helt sjukt hur fina människor dom är. Gråten verkligen sitter i halsen trots att jag är taggad på att åka hem. Jag och min värdmamma börja typ gråta vid vår sista kram. Och sista stora söta kramar från mina små tvillingar. Söta tackord från värdpappan samt att dom gav mig extra pengar som tack. Åååååh, detta inlägget blev inte alls som jag tänkt då det blev känslosamt nu helt plötsligt. Gonna miss them. 

 

Allting är packat och klart iallafall! Fick sovmorgon, så passade på att donera kläder jag inte vill ha kvar samt duscha, packa osv. Började vid två då mamman hade möten i city hon inte kunde komma ut från. Så barnen skippa sina naps så lekte vi, målade och hade oss tills klockan fem. Så åkte vi till pappans jobb och hämta upp honom. Då jag ville ha stek som sista middag åkte vi till ett steakhouse! Galet gott. Några av pappans jobbarkompisar hängde på med, så var faktiskt jättetrevligt. Och inte alls sorgligt då man tänkte på annat. Tjejen har varit så himla mysig hela dagen. Suttit i mitt knä varje chans hon lyckats få samt berättat hur mycket hon älskar mig och kommer sakna mig. Killen pratar inte så mycket om att jag kommer åka, utan har mest varit glad och velat leka osv haha. Det är inte alla människor som har en sån fin andra familj på andra sidan jorden iallafall. 

 

Uh, känner inte för att skriva mer just nu. Imorgon är det miami, så ska försöka sova några timmar! Shutteln hämtar upp mig vid fem, och har faktiskt ingen aning om ifall jag är redo eller inte. Pusshej!